Ville Skinnari: När vi tittar på andra länder, både inom och utanför Europa, kan vi konstatera att vi har det bra i Norden och att vi har mycket att vara stolta över. Den nordiska modellen har visat sig vara en av de bästa samhällsmodellerna i världen.
Inom de närmaste åren kommer bland annat automatisering och robotisering att starkt märkas i vår vardag. Automatiska kassor och vårdrobotar blir allt vanligare. Dagens barn läser på pekplattor, där de kan nå ett enormt informationflödet. I framtiden kommer maskiner att sköta det fysiska och enformiga jobbet i allt större grad. Då måste vi tar itu med frågan, om hur vi ska rättvist dela vinsterna som fås när produktiviten ökar.
Högt kunnande, utbildning och allmänbildning har varit grunden till Finlands framgång under hela vår självständighet och borde vara det även i framtiden. Högklassig och avgiftsfri utbildning är den viktigaste förutsättningen för att alla medborgare får jämlika möjlikheter till framgång oberoende av deras bakgrund. Regeringens massiva nedskärningarna inom utbildningen, och nedmonteringen av ungdomsgarantin, kommer att ha långtgående följder. Utanförskapet breder ut sig och utbildningsnivån försämras. En lärdom från depressionen på 90-talet är, att satsningarna på utbildning, forskning och innovationer skapar tillväxt på lång sikt. Det går inte, att prioritera bort finländarnas kunnande, om vi ska hävda oss internationellt.
Högerregeringen i Finland har valt politiken, som ökar både inkomst- och hälsoklyftorna. Nedskärningar berör i första hand barn, studerande, låginkomsttagare, åldringar och sjuka. Denna nödvändighetsretorik är obegriplig. Å ena sidan, förklarar regeringen nedskärningar som berör barnfamiljer och låginkomsttagare med nödvändighet, å andra sidan, finns det väl råd att sänka skatterna i bl.a. miljonarv.
Trots finska regeringens löften om drygt 100 000 nya arbetsplatser under valperioden, har vi nu faktiskt färre arbetsplatser än i fjol. Sysselsättningsgraden borde höjas från 68 till 72 procent, men i stället har arbetslösheten ökat. Regeringen lovade också, att få bukt med skuldsättningen. Läget är ändå sådant, att när statskulden var 4,4 miljarder euro år 2015, är den i föregående år 5,3 miljarder. Nästa år beräknas skuldsättningen uppgå till 5,9 miljarder euro. Den nutida politiken, som utförds i Finland, ser ut som kompiskapitalism: man tar från dem, som har litet och ger till dem, som redan har mycket. Detta är inte rättvist. Detta är inte politik, som värnar om den nordiska välfärdsmodellen.
Globaliseringen har kommit för att stanna. Genom det rör sig allt snabbare från en plats till en annan. Allt som sker på andra sidan av världen påverkar också oss - vill vi det eller inte. Den teknologiska utvecklingen påverkar såväl Finlands som de andra ländernas tillväxt. Produktiviteten är nyckelordet, men vi måste inte glömma borta att det är investeringarna, som ökar produktiviteten. Robotiseringen och digitaliseringen bör också tas på allvar. Vi måste verkligen ta fast på de möjligheterna utvecklingen ger oss. Annars kommer Finland, och också Norden, att missa en stor del av framtidens möjligheter.
Under de närmaste åren måste de nordiska länderna välja om vi ska behålla och utveckla den nordiska modellen och fortsätta på den positiva väg som vi gått under de senaste hundra åren, eller lämna den nordiska modellen. Vill vi ha ett samhälle som präglas av jämlikhet, jämställdhet, grön tillväxt och arbete åt alla - eller ökade klyftor, lönedumpning och billig arbetskraft som exploateras?
Ville Skinnari (sd.), riksdagsledamot, Finland; ledamot i Utskottet för Tillväxt och Utveckling i Nordiska Rådet.
