Ett starkare Norden i Europa
Alla länder och områden i Norden, oberoende av om vi är med i EU eller inte, påverkas i stigande grad av de beslut som fattas i Bryssel. EU-medborgarna har upplevt många turbulenta år och en ökande otrygghet, först i form av den ekonomiska krisen och en skenande arbetslöshet, och på senare tid en ökad hotbild i samband med situationen mellan Ryssland och Ukraina. Det ligger således i alla nordiska länders intresse att det går bra för Europa.
De nordiska länderna bidrar också på många sätt till EU:s tillväxt och utveckling, och tillsammans är de nordiska länderna en av de största ekonomierna i världen med över 20 miljoner människor som är väl utbildade och aktiva på arbetsmarknaden. Den nordiska modellen med vårt unika samarbetsklimat och välfungerande välfärdsystem har även varit förebild runt om i världen och kan bidra till utvecklingen i EU. I de nordiske länderna är det därför många saker som talar för ett ökat fokus på EU och ett ökat nordiskt samarbete inom området.
Nordiska rådet, de nordiska parlamentarikernas samarbetsorgan, vill gärna samla den nordiska hemmafronten för att bättre kunna stödja de 44 nordiska ledamöterna i Europaparlamentet och representanterna i icke-medlemmarna Island och Norge samt Grönland, Färöarna och Åland, självstyrande områden med särskilda undantags- eller tilläggsavtal gentemot EU. Under Sveriges ordförandeskap 2014 ska Nordiska rådet ta tillvara möjligheten att ytterligare stärka relationerna till Europa, med målet att verka för ett effektivt nordiskt samarbete inom och med EU.
Ett Norden som för en aktiv dialog och har ett nära samarbete med EU och andra europeiska samarbetsorganisationer eller stater kommer att ha större möjligheter till inflytande. Tillsammans kan vi skapa mer intresse, förståelse och utrymme för nordiska ståndpunkter än om vi agerar var för sig. En undersökning från tankesmedjorna Yggdrasil och Magma visar också att även de nordiska kandidaterna till Europaparlamentsvalet tänkte i liknande banor, 63 % av kandidaterna stöttade en gemensam nordisk grupp inom EU.
Hur en tvärnordisk grupp i Europaparlamentet skulle se ut i praktiken finns det med all säkerhet olika åsikter om. Undersökningen visar att de finska kandidaterna, med sitt lands tradition av pragmatiska samarbetslösningar är mest öppna för en tvärnordisk grupp. Sveriges kandidater är mest skeptiska, Danmark placerar sig i mitten. Sannolikt är det blockpolitiken som talar både i Sveriges och i Danmarks fall, men också det faktum att framgången för ytterhögerpartierna gör tanken på en tvärpolitisk grupp svårare för skeptikerna.
Men vi som socialdemokrater och vi som medlemmar i Nordiska rådet, ska fortsätta arbeta för ökat samarbete i Norden för att påverka den viktiga utvecklingen och politiska processen som sker i EU.
Nordiska rådet intensifierar för närvarande sina nätverk i EU, och kommer under våren 2015 att hålla en temasession i Bryssel. Under denna session kommer Nordiska rådets delegater, som representerar alla Nordens parlament, att stråla samman med bl.a. de nordiska medlemmarna av Europaparlamentet. Temasessionen är en utmärkt grogrund för diskussioner om såväl ett närmare samarbete mellan Nordiska rådet och EU, som ett närmare nordiskt samarbete inom Europaparparlamentet.
Karin Åström, Nordiska rådets president 2014
https://www.facebook.com/s.nordisk
