Även om det är tydligt hur frågor om barn och unga mer och mer tar sig in i politikens finrum så skulle jag vilja påstå att när det gäller psykisk ohälsa så har vi mer att jobba med.
Detta trots att det politiska misslyckandet aldrig känns så tungt som när samhället sviker en ung människa som mår dåligt och behöver stöd, av skola, av barn och ungdomspsykiatrin eller av övriga vuxenvärlden. Och då finns vi inte där eller har för långa väntetider eller ser inte tecknen. Det är ett stort politiskt misslyckande varje gång det händer.
Barn och unga är en Prioriterad fråga för Nordiska Rådet. Många medlemsförslag och utskottsförslag under åren har handlat bland annat om integration av ensamkommande flyktingbarn, hur kränkta barn blir sjuka vuxna, om barn och ungas psykiska hälsa för att nämna några.
Det är inte så underligt att dessa initiativ tas när nordiska riksdagspolitiker träffas. Det finns ett Nordiskt perspektiv. Vi är Välfärdssamhällen där samhället har ett starkt engagemang i individens villkor och inte minst i barns uppväxtvillkor. Vi har socialförsäkringssystem där staten senare får ta kostnaden för samhällets misslyckande i tidiga år. Vi har i flera nordiska länder låg spädbarnsdödlighet och hög medellivslängd. Traditionella tecken på en Relativt sett god folkhälsa. Däremot så måste Psykisk ohälsa uppmärksammas mer för de ökar bland ungdomar vilket är mycket oroande.
Det handlar tror jag om insatser inom många områden. Därför är det positivt med Nordiska Ministerrådets nya strategi som är tvärsektoriell. Vi kan rätt hanterat lära av varandra, vi har i Norden likartade strukturer och likartad samhällssyn. Så förhoppningen är att det Nordiska samarbetet också inom detta område kan göra oss starkare var och en genom att arbeta tillsammans.
Rikard Larsson, Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (S)
Følg vores arbejde i Nordisk Råd
