Internet har gjort det möjligt för människor att enkelt kommunicera med varandra. Det är lätt att ha kontakt, dygnet runt, det kan vara med personer vi känner eller aldrig träffat. De kan bo nära eller på andra sidan jordklotet. Det är positivt. Däremot finns det en baksida med nätet och det är ökningen av kränkningar, trakasserier och hot. Detta har uppmärksammats stort under senare tid, men lagstiftningen på området har inte riktigt hängt med.
I Brottsförebyggande rådets rapport ”Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet” kan man ta del av vad det är för typ av anmälningar som gjorts. Till exempel blir många flickor uthängda på nätet med bilder. De har oftast en sexuell underton med någon nedlåtande kommentar. Anmälningarna handlar ofta om att bilderna fått spridning och ibland är de manipulerade för att få fram en sexuell underton. Det är oacceptabelt och kränkande. Pojkarnas anmälningar handlar om hot om våld, de ska bli slagna eller till och med dödade. Det kan vara skrämmande och obehagligt att bli drabbad.
När en kvinna blir trakasserad på nätet är det vanligt att det är en före detta partner som tar kontakt. Det kan vara allt från ett till många mejl. Det kan till slut övergå till olaga förföljelse – och förföljelsen kan sedan fortsätta utanför nätet. Män anmäler i störst utsträckning att de blir uthängda på olika sociala forum. Någon skriver ett påstående om personen som är direkt missvisande.
Mörkertalet kring näthatet är stort. Enligt den svenska organisationen Friends, som arbetar för att stoppa mobbning och diskriminering som rör barn och ungdomar, blir många unga utsatta på nätet. Enligt deras rapport som publicerades under 2015 har var tredje ung blivit utsatt för kränkningar på nätet och sex procent uppgav att de var nätmobbade, det motsvarar 1-2 elever i varje klass. Det är oacceptabelt!
Det kan vara svårt att komma åt näthat eftersom det är lätt att vara anonym på nätet. Om kränkningarna är skrivna på en dator som finns i något annat land är det ännu svårare att komma åt förövaren.
Mot den bakgrunden vill medlemmarna av den Socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet som sitter i utskottet for välfärd i Norden, Karen J. Klint (S), Kåre Simensen (A), Lennart Axelsson (S) og Rikard Larsson (S) ställa följande fråga till de nordiska regeringarna:
Hur långt har de nordiska länderna, Färöarna, Grönland och Åland kommit i arbetet med att införa lagar mot näthat?
Her kan du følge sagen på Nordisk Råds hjemmeside:
http://www.norden.org/da/nordisk-raad/sager-og-dokumenter/spoergsmaal-og-svar/e-9-2016/
Følg Socialdemokraterne i Nordisk Råd:
