Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och det förekommer i alla nordiska länder. Det vanligaste relationsvåldet är en man som är våldsam mot den kvinna som han lever med, men det omvända förekommer också. Våld finns i alla relationer - även i samkönade. Det förekommer även att vuxna barn utsätter sina gamla föräldrar för våld eller att föräldrarna slår sina barn.
Våld i nära relationer är kriminellt och den här formen av kriminalitet lever många människor med. Många lever dagligen i ett mer eller mindre osynligt krig. Våld i nära relationer omfattar psykiskt, fysiskt och sexuellt våld eller hot om våld. Det kan vara allt från förlöjligande, knuffar till rena slag eller sexuella övergrepp. Det som kännetecknar den hör typen av våld är att offret har en nära relation till och ofta starka emotionella band till förövaren. Det är något som försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. När offret till slut inte står ut längre har våldet ofta skapat stora sociala problem och emotionella skador, förutom de rent fysiska. Rehabilitering av olika slag är ofta nödvändigt för att offret åter ska kunna fungera normalt i samhället. Problemet med bevisföring gör lagföring av förövaren extra problematisk.
Att bli utsatt för våld i hemmet medför ett stort lidande för den drabbade. Det är också ett stort folkhälsoproblem. Fysisk och psykisk ohälsa är mycket vanligare bland personer som utsatts för våld i en nära relation. Kvinnor som blivit utsatta lider i större utsträckning av sömnsvårigheter, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom än andra. Detta enligt betänkandet "Våld i nära relationer – en folkhälsofråga" (SOU 2014:49). Misshandeln kan också leda till döden. I Finland dödas i genomsnitt 21 kvinnor per år av sin partner. I Sverige är siffran omkring 17 och i Norge något lägre, enligt rapporten "Riskbedömning av partnervåld – erfarenheter och utmaningar i de nordiska länderna" (2014). På Island har det begåtts 10 mord på grund av våld i nära relationer sedan 2003. Det är omkring 60 procent av alla mord under perioden.
Var femte person har någon gång utsatts för våld i en nära relation i Sverige. De som är mest utsatta är kvinnor. Drygt var fjärde kvinna och var sjätte man har utsatts någon gång i livet. Av de som utsatts för fysiskt våld är siffran 15 procent för kvinnor och 8 procent för män. Mörkertalet är stort, eftersom den här typen av brott sällan anmäls. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad och ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågått. Våldet drabbar kvinnor i alla samhällsgrupper, men vissa är mer utsatta än andra. De personer som drabbas i störst utsträckning har sämre ekonomiska förutsättningar, låg utbildning, är ensamstående föräldrar, boendes i lägenhet och är i åldrarna mellan 16-34 år. (SOU 2014:49) På Island är 87 procent av förövarna män och 77 procent av offren kvinnor. Invandrare är en särskild riskgrupp på Island, 30 procent av både offer och gärningsmän har invandrarbakgrund.
Allt för många barn växer upp i familjer där det förekommer våld. Det är oacceptabelt. Idag bor det minst 150 000 barn i svenska hushåll där det förekommer våld. Omkring hälften av dessa barn upplever återkommande våld i hemmet. (SOU2014:49) Inget barn ska behöva oroa sig för att någon förälder ska bli slagen eller tvingas se på när mamma eller pappa blir misshandlad. Detta är ett stort problem och insatser måste till.
I Norge finns det uppgifter från Norsk Rikskringkasting, NRK, att antalet anmälda fall av barnmisshandel har ökat. År 2006 anmäldes 81 fall och 2013 anmäldes 1 791 fall av barnmisshandel. Det polisanmälda våldet mot barn i Sverige har också ökat betydligt. Det skedde efter att lagen mot barnaga infördes i Sverige år 1979. Ökningen kan förklaras med en allt högre anmälningsbenägenhet hos föräldrar, förskolepersonal och inom socialtjänsten. (SOU1014:49) Inget barn ska behöva bli utsatt för våld, utan i hemmet ska man kunna känna sig trygg.
Uppgifter från Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress (NKVTS) visar att 4,9 procent av kvinnorna och 5,1 procent av männen har blivit utsatta för grovt våld av sina vårdnadshavare under uppväxten. Barn som har upplevt våld i hemmet löper en ökad risk för att bli mer otrygga och få en sämre livskvalitet som vuxen. De kan också drabbas av inlärningssvårigheter, en negativ självbild och svårigheter med sociala kontakter. Hjärnans utveckling kan också hämmas. Som vuxen kan det leda till ökad social isolering, arbetslöshet och sämre ekonomiska möjligheter. Det är viktigt att vi som politiker uppmärksammar detta och hittar lösningar för att minska barns utsatthet.
Våld i nära relationer är inte bara ett stort lidande för den drabbade. Det kostar också mycket pengar för samhället, till exempel genom besök på vårdcentral, akut sjukvård, tandläkarbesök samt kontakt med socialtjänst och polis. En norsk kartläggning av de samhällsekonomiska kostnaderna för den här typen av våld kom fram till att kostnaderna är mellan 4,5 och 6 miljarder norska kronor per år. (SOU2014:49)
Nordiska rådet har inte arbetat med frågorna kring våld i nära relationer på många år. Det senaste förlaget är från 2008, men ämnet är lika aktuell idag och därför är det viktigt att lyfta fram frågan och lära oss av varandra för att förebygga och motverka våld i nära relationer. Samarbete och kunskapsutbyte är styrkan i det nordiska samarbetet.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår Den socialdemokratiska gruppen Nordiska ministerrådet:
att arbeta för att de nordiska ländernas regeringar utarbetar och antar en strategi för att förebygga och minska antalet fall av våld i nära relationer
att samtliga nordiska länder arbetar för att deras kommuner utarbetar handlingsplaner för att förebygga, upptäcka och vidta åtgärder mot våld i nära relationer
att det genomförs en gemensam nordisk konferens på temat våld i nära relationer där syftet är att lära av varandra för att hitta de bästa lösningarna för att förebygga och minska våldet i nära relationer
att det genomförs en gemensam nordisk konferens om barns rättigheter i Norden, dit centrala nyckelpersoner bjuds in
att samtliga nordiska länder ser över sitt stöd till frivilligorganisationer som arbetar för att motverka våld i nära relationer
Du kan lese hele forslaget og følge sagen på Nordisk Råds hjemmeside:
http://www.norden.org/da/nordisk-raad/sager-og-dokumenter/a-1650-vaelfaerd/
Følg Socialdemokraterne i Nordisk Råd:
